Familjen Tilla :-)

Idag har vi varit in till stan. Vi delade på oss. Jag tog Märta i vagnen och Poyee tog bilen på byggmax och köpte virke till hallen. Äntligen är det på G. Kommer nog dröja bra nog länge innan man kan ana en framtida hall, men bollen har iaf satts i rullning.
Jag hade en lista på saker att inhandla. Bl.a julklänningar till tjejerna. Ååååh va de kommer bli fina. Nästan lika också. :-) Jag vet att det kan låta småtöntigt, men vänta bara. Ni ska få se sen. Shit pommes va vackra våra töser ska bli i dom. :-)

En bild säger mer än tusen ord.

och två säger ännu mer..... :-)

Har jag nånsin sagt att jag ÄLSKAR mina barn??? :-)

....men jag vet liksom inte riktigt hur jag ska få tiden att räcka till. När jag skriver ett inlägg kan det ta lite tid. Inte som att logga in på facebook, skriva en status och logga ut igen. För det har man tid med. Här vill man sitta i lugn och ro.
Iaf tog jag flunsavaccinationen. Inte bra. Har mått skit i sex dagar nu, men äntligen ser jag lite ljus i tunneln. Dock inte genom näsan. Den är igensatt. Nässpray i all ära, men inte ens den hjälper. Då står jag handfallen. Jag hatar att andas genom munnen. När man känner hur det bildas en hinna. Ju fler andetag, ju torrare och kletigare känns det. :-) Too much information, jag vet. Men det är så det känns. Ingen som känner igen sej? För att inte tala om hur det känns när man vaknar, efter en hel natts sömn. Usch!
På tal om vaccination ja. Jag har inte bara tagit en, utan två vaccinationer inom loppet av fem dagar. Helt sjukt, men min snälla, snälla lilla Chou-Chou (katten) bestämde sej för att jag lät för arg på pappa Poyee. Vi hade meningsskiljaktigheter, oj, långt ord. Jag blir alltid lite väl arg på rösten och det uppfattade hon. Så hon började tugga på min armbåge. Jag kuffade bort henne och sa att så gör man INTE. När jag vände mej om tog hon sats och HÖGG MEJ i överarmen. KATTFAN, fick hon heta då. Tänkte inte på det på ett tag, utan fortsatte vår diskussion. :-) Sen upptäckte jag att jag blödde. Jag hade även blivit blå runt omkring. Gjorde som man skulle och pratade med en sjuksyster. Fick komma och vaccinera mej mot stelkramp. Inte för att jag tror att jag skulle ha fått det, men det vore ju ganska jobbigt efter om jag väl hade fått det och inte tagit sprutan. Skitkatta. Men söt är hon. :-) Det kostade dessutom 300kr. :-(


Sen blir det lite bilder. Skrev så långt, så ni orkar nog inte läsa mer. Har tränat Märta att liga på mage vilket hon HATAR. Men det syns inte på bilden. Hon är glad iaf. Ett litet tag.

Vi var hos momme för ett tag sen. Maya ville visa hur man spelar trummor.

riktigt kul enligt henne. Märta ville dock hellre äta vispen. Å det var ju skitskoj!

Underbara ungar man har. Å såå söta tillsammans. Från Mayas sida är det hatkärlek. Hon tog ju hennes mamma å pappa, men samtidigt fick hon en syster. Svårt det där. Från Märtas sida är det helt å hållet avgudan. Hon lyyser i hela ansiktet när Maya kommer. Och hon skrattar så hon kiknar när hon busar med henne. Nu har de dessutom börjat bada tillsammans. Hur gulligt är inte det?

Nu är hela familjen vaccinerad. Utom Märta då. Hon fick visserligen bcg vaccinet dena vecka. Så alla har tagit spruta. Jag har ont i min arm, fryser, mår illa. Ja, inte så himla roligt faktiskt. Får se nu då hur det går för Poyee. Han är iaf ledig i helgen, så det var verkligen toppen att det blev igår och idag sprutorna togs. Får vi några dagar då vi är två att ta hand om våra småsjuka barn. Märta har sjuknat om IGEN i förkylningen. Hes, rosslig och väldigt snuvig. Synd om henne. Dessutom har hon fått en till tand. Kan även vara den som spökar. Maya har också blivit snuvig och haft lite feber. Men det är nog sprutans fel. Nåja, va e väl en bal på slottet.......
Jag tänker iaf trotsa och åka in till stan. Envishet kommer man långt på. Apoteket ska få sej ett besök, så även Lindex. Sen får vi se var vi hamnar mer. Men Coop är alltid självskrivet. Man handlar, åker hem och kommer på mer som skulle ha införskaffats. Så jävla typiskt!

Alltså, vart kommer alla dessa känslor man har inom sej ifrån?
Kärleken jag känner för mina barn går verkligen inte att sätta ord på. De går inte att ta på. De liksom bara finns där. Jag lever och andas genom mina barn. Man kan verkligen inte förstå hur det känns förrän man är mamma/pappa.
Sen även denna ständiga oro. Jag kan bli galen ibland. Är så rädd att det ska hända någon av dom nå´t. Ibland är jag tvungen att ruska på huvudet åt mej själv, men jag kan inte tygla mina tankar. Jag kan börja kallsvettas och få hjärtklappning när jag tänker på saker som skulle KUNNA hända. När jag tänker på hur ont det måste ha gjort när Maya slog sej för flera veckor sen. Saker som hänt för flera år sen gör sej påminda ibland. Dåligt samvete dyker upp titt som tätt.
Jag borde ha....
Varför gjorde jag inte.....
Ja, det var väl dagens funderingar det.
Nu ska jag gå upp och ta hand om en ledsen Märta. Hon vill inte sova längre.

Först badade Märta i sin balja

sen ville Maya också bada :-)

Mina dagar ser ungefär likadana ut. Kliva upp, sätta upp Mayas hår, göra gröt, säga hej då, duscha, föna och platta håret, sminka och klä på mej. Sen försöka hinna diska undan efter frukost, kanske handla lite. Sen hämta på dagis. Inte så himla mycket å skriva om. Däremot har jag väldigt vackra barn. Så, jag bjuder på lite bilder idag.
Helt äligt, måste vara en av de vackraste som existerar.

Också en bäbisbild, samma unge.

Sen tog jag en gullig bild på Märtas fötter en dag

Å kolla vad jag hitta bland bilderna. En liiiten Märtis

Också en lite skojig bild på båda två

Hoppas ni gillar!

Alltså. Jag har väntat på denna skapelse sen jag såg den på reklam för en evighet sen. Känns det som. Nu är den äntligen här. Och den lever upp till mina färväntningar. Jag kan bara säga en sak:
-Prova den!!!

Idag är dagen då vi minns. Minns de som en gång fanns här hos oss. Fanns att prata med, skratta med, äta med, ringa till, umgås med. Ja, allt man gör med de man älskar. Allt det där händer varje dag hos mej. Det behövs inte en speciell dag för att jag ska sakna min pappa. Han finns hos mej varje dag. Hans nummer finns i min telefon. Jag kan bara inte ta bort det. Hans sista ord sitter som fastetsade i mina öron. Jag saknar, jag älskar och jag hatar. Hatar att livet är så orättvist. Men jag älskar alla minnen. Jag ÄLSKAR min PAPPA!!!

Sista bilden. Tagen på min födelsedag. 061003